Är fler ombildningar svaret på bostadsbristen?

I storstäderna råder det bostadsbrist, medan det på landsbygden råder brist på människor. I mindre städer runt om i landet kan man köpa ett helt slott för den summan som man endast får en etta eller tvåa för i Stockholm, som har landets högsta bostadspriser. För att lösa bostadsbristen försöker både byggföretag och politiker bygga nya bostäder.

Beroende på politisk färg på stadsfullmäktiges politiker, vill man föra olika bostadspolitik. Politiker till vänster, vilket egentligen bara är Vänstern, vill ha fler hyresrätter, medan alla andra politiker vill omvandla så många hyresrätter som möjligt till bostadsrätter. 

Bostadsrätt brukar möjliggöra husköp

Chansen att äga sin bostad brukar ge bostadsägarna en höjning av levnadsstandarden.

"Om hyresrätt innebär första steget in på bostadsmarknaden för de unga, brukar en bostadsrätt vara första steget in på fastighetsmarknaden. Att sälja sin bostadsrätt brukar utgöra grundplåten som gör det möjligt för att köpa en villa, radhus eller någon större fastighet."

För tillfället står tyvärr stora delar av bostadsbyggandet stilla i Stockholm. Enligt Moderaterna i stadshuset, beror stoppet på att bostadsköpen har stannat av i Stockholm och att bankernas strängare amorteringskrav har kylt ner bostadsmarknaden rejält. De efterlyser därför lägre amorteringskrav.

Bostadsmarknadens egen statistik

Enligt Statistiska centralbyrån byggdes det så många som 64.000 nya lägenheter 2017, och under 2018 färdigställdes 42.844 lägenheter i flerfamiljshus under 2018.

"2018 var året då det högsta antalet bostäder blev färdiga och inflyttningsklara sedan 1973 då man byggde miljonprogrammet. Det året blev 53.700 bostadslägenhter klara att flyttas in i."

För tillfället är det svårt att sammanställa antalet hemlösa och ställa det mot antalet lägenheter som finns lediga och tillgängliga. Problemet är det att statistiken inte sammanfaller. Här finns andra faktorer som påverkar; den enskildas privatekonomi, kreditvärdighet och möjlighet att hyra eller köpa sig en bostad åt sig. Ekonomi och sociala frågor är inga enkla saker.

Många av de hemlösa är även drabbade av psykisk ohälsa och kan ha svårt att ta hand om sig själva, vilket inte har med tillgången till bostäder. Skulle det vara så enkelt att någon tog hand om dem som inte kunde ta hand om sig själva och ansvarade för att de bodde i en bostad och såg till att hyran blev betald, skulle vi sannolikt inte se så många hemlösa bland de som mår psykiskt dåligt.

Många möter inte socialtjänstens krav

Sedan finns det ju andra grupper av hemlösa, de som saknar medel att betala eller köpa sin egen bostad. Här finns ju alltid möjligheten till bostadsbidrag, men endast till dem som har barn. Övriga är hänvisade till kommunernas socialtjänster, och många av kommunernas socialtjänster ställer mycket höga krav på dem som ska beviljas socialt och ekonomiskt stöd. Endast de som lyckas motsvara kraven får det som man förut kallade för socialbidrag.

De som inte klarar av det, faller antagligen "mellan stolarna", vilket innebär för dem som drabbas, att de inte möter kraven på till exempel inskrivning på en arbetsförmedling, blir sjukskrivna – och accepterade av Försäkringskassan och får sin försörjning tillgodosedd på det sättet. Här ser vi flera som är hemlösa på grund av dessa faktorer; de är inte tillräckligt sjuka för att bli sjukskrivna eller är inte inskrivna på arbetsförmedlingen och får därför ingen ersättning. Många av de hemlösa blir det av dessa anledningar.

Till och med barn bland de hemlösa

Medierna rapporterar dagligen om hemlösa människor. Expressen skriver om 231 hemlösa barn under 2018 då deras föräldrar vräktes från sina hem.

"Vi trodde att vi hade det bäst här. Välfärdssamhället håller på att krackelera, säger Lotta Säfström, VD för Göteborgs kyrkliga stadsmission."

Situationen är lika illa i Stockholm och Malmö. Till Svenska kyrkans sociala arbete i Klara kyrka i centrala Stockholm, kommer det alla slags människor för ett mål mat om dagen:

"Det är givetvis de hemlösa här i staden, men också fattiga pensionärer och barnfamiljer som kommer hit. De som har det svårt att få ekonomin att gå ihop helt enkelt" säger en diakon som arbetar där.

Så många är hemlösa enligt statistik

För två år sedan, 2017, fanns det 33.250 som var hemlösa, enligt Socialstyrelsen, lika många som i hela Landskrona. Dessa hemlösa sover i offentliga lokaler, utomhus, i trappuppgångar eller i tält utomhus. Det ska jämföras med 2011, då det fanns 4.500 hemlösa enligt samma Socialstyrelse.

Enligt Sveriges stadsmissioner stämmer dessa siffror inte, som har gjort egna beräkningar av de hemlösa. 2018 gjorde de en egen fattigdomsrapport.

– Vi ser en annan verklighet än vad som syns hos socialtjänsten och den offentliga statistiken. Det rör sig om betydligt fler fattiga människor, säger Säfström på Göteborgs kyrkliga stadsmission.

"De nybyggda bostäderna lär inte nå de som är akut hemlösa. Vilka åtgärder som ska till för att hjälpa de som nu sover på olika offentliga platser i landets storstäder, vet ingen."

Landets politiker har ännu inte presenterat någon övergripande lösning på problemet. Frågan är inte på något sätt prioriterad.